För någon vecka sedan så uppmärksammade jag Försäkringskassans nya kampanj 300kr.se gällande tandvårdsbidraget. Först undrade jag om det var ett nytt spelbolag som skulle lanseras så jag klickade på annonsen (jo jag klickar på annonser… kanske är ensam men de leder mig oftast till den platsen där företag vill berätta saker…).

Jag hamnade då på siten som berättade att detta var en kampanj riktad mot personer under 30 år. Intressant nog så hade de köpt hela Aftonbladet första sida. Min första reaktion var hur stort spill är inte det? Idag läste jag sedvanligt i på Resumé om resultaten av kampanjen och givetvis var det fantastiska resultat! Över 360 000 besökare och närmare 180 000 unika besök. Ingenstans stod hur mycket pengar som investerades i media. Ingenstans stod det om någon klickade på annonsen och framför allt stod ingenstans hur många som var under 30 år! Jag känner redan på mig att det kommer tävlas med denna kampanj och jurymedlemmar kommer få läsa om de fantastiska resultatet…

Jag frågar  fortfarande efter den relevanta informationen och när vi ska sluta redovisa mängd och börja redovisa relevans.

Tips till Försäkringskassan. Använd gärna er egen sida för att marknadsföra kampanjen. Det funkar!

Enligt en ny undersökning är dagens besatthet av optimeringar och placeringar inte i närheten så viktigt som många tror. Det som absolut mest påverkar en kampanjs effektivitet är helt enkelt: det kreativa materialet.

Det kan te sig ganska självklart för många, men enligt en ny studie från Dynamic Logic, ett företag inriktat på att analysera nätreklam, så betyder faktiskt enbart det kreativa materialet – oftast bannern – för mellan 50-75% av en kampanjs framgång. Resterande handlar om faktorer såsom bannerstorlekar, placeringar, teknologi, sajtval i medieplanerna, optimering och targeting.

”But media people spend most time trying to optimize and measure campaigns, because the creative quality is outside of their control.” – Ken Mallon, Dynamic Logic

Det är förstås kul att höra för oss på Wisely där vi för vissa kunder sköter både medieplaneringen och produktionen för att just kunna optimera resultaten genom hela ledet, men det är fortfarande en rätt ovanlig företeelse att detta är möjligt generellt på marknaden.

Millward Brown har även analyserat över 170 000 nätannonser och fick fram ett antal nyckelpunkter som skilde de bäst och sämst presterande materialen från varandra. Bland annat genomgående branding, starka call-to-actions och bilder på mänskliga ansikten innebär att fler kommer ihåg annonsen, höjer brand awareness och stärker köpimpulsen.

Den övergripande slutsatsen är att banners ska sluta vara så hemliga och försöka bygga dramatik. I de flesta miljöer på nätet ska banners vara glada över om de får mer än ett ögonblicks uppmärksamhet och därför är det smart att använda logotypen.

Annonser som låter budskapet dyka upp först i slutet av en flashanimation funkar i stort sett dåligt, så det är viktigt att nätannonser ska vara enkla, rakt på sak och kommunicerar mening och innehåll – även varumärke – när användaren bara snabbt låter ögat vandra förbi.

Hur kommer det sig då att så många banners inte lever upp till sin potential? Advertising Age, där en stor del av innehållet i den här posten är hämtat, frågade den kreativa chefen på amerikanska byrån AKQA som säger att kvaliteten begränsas av mediekanalernas bestämda annonsformat.

Något jag tror de flesta webb- och reklambyråer även här i landet kan nicka instämmande i, då en myriad av bannerstorlekar betyder att konceptet måste omformatteras om och om igen för att passa in i alla de nätverk och sajter som behövs.

”Unlike TV or, to some extent, print, where formats are fairly consistent, online ads suffer from numerous formats. Agencies have to create so many of the same thing. Thus the creative becomes somewhat generic, and standards are all over the place.” – Mr. Inamoto, AKQA

Sedan finns teorin att industrin kring digital kommunikation och marknadsföring har en kärleksaffär med mätbarhet, targeting och all den teknologi och system som översköljer oss. Detta tror Dynamic Logic kan bidra till att marknadsförare och kunder fokuserar mindre på den kreativa kvaliteten.

Branschens fascination över vetenskapen bakom nätmarknadsföring kan ha att göra med dragningskraften av realtidsdata. Något som aldrig tidigare varit möjligt för annonsörer att använda sig av. Scott Briskman på Agency.com har detta att säga om saken:

”The reason why that’s happened is that media is so complex in the online space. There’s technology, different serving partners, technical requirements, add in the real-time reporting and analytics, and it’s a much more complex animal than other channels.

But creative is what people react to. The media buying and planning are the delivery system. It doesn’t matter how good your delivery system is if the creative sucks.”

Som slutsats rekommenderar Dynamic Logic – och även vi skriver under på dessa – följande fem riktlinjer i utformningen av banners för att få ut bäst kampanjresultat:

• Visa tydligt varumärket genom hela annonsen.
  Att bygga spänning och story är sällan en bra strategi för onlinekampanjer. Banners med en stark logotypnärvaro avnjuter högst varumärkes- och kampanjkännedom.
• Varje sekund räknas.
  Oavsett om det är varumärkeskännedom eller call-to-action som är poängen så ska budskapet alltid stödjas genom hela annonsen. Bannern kommer antagligen bara få en sekund av surfarens uppmärksamhet, så se till att den inte går till spillo.
• Annonser som först i slutet ”avslöjas” funkar inte.
  Se till att gå rakt på sak, för man kan inte förvänta sig att surfaren vackert sitter och väntar på att se hela annonsens animation. I undersökningen fann man att 1 av 20 av de mest framgångsrika annonserna hade ett liknande upplägg – men i det absoluta bottenskiktet hade 17 av 20 det. Videoannonser och riktigt underhållande banners kan ibland vara undantaget.
• Håll det enkelt.
  Generellt rekommenderas att man håller sig till max två budskap per annons. Till exempel så fann man i undersökningen att annonser som var tunga med copytext fick sämre resultat.
• Använd människor.
  Bilder på människor och ansikten är välkänt att de drar åt sig våra ögon, och i undersökningen fann man även att detta var extra framstående i kampanjer som handlade om finanstjänster.

Har ni några egna synpunkter eller tankar kring det här, tveka inte att skriva en kommentar så diskuterar vi vidare.

Källa: Advertising Age (som tyvärr kräver konto för att läsa äldre artiklar)

Finland först ut, när är det vår tur?

Mad props till Finska regerigen som precis har beslutat att det är varje finsk medborgares rättighet att ha tillgång till bredband!

Läs mer på TechCrunch

I månadsskiftet släppte Google in de första 100,000 lyckliga betaanvändarna till deras beryktade Wave. Det webbaserade samarbets- och kommunikationsverktyget är menat att så samman funktioner från e-post, chatprogram, bloggar, wikis, multimediahantering och gemensamma versionshanterade dokument.

Men det riktigt intressanta är inte de torra funktionerna, utan att det ser ut som om Google nu på allvar har börjat ge sig in i de sociala medierna. Wave är starkt underbyggt av communitytänk och socialiserande med massor av nätverksfunktioner.

Många anser att den hårdaste konkurrensen mot Google i den nära framtiden knappast är Yahoo eller Microsofts Bing, utan snarare de sociala jättarna typ Facebook, Wikipedia, Myspace och Twitter. För på samma sätt som vi idag sällan söker efter nyheter, så kommer framöver tjänster och produkter även hitta oss via dessa kanaler.

När alla stora aktörer inom de sociala medierna söker med ljus och lykta efter intäktskällor (speciellt Twitter är ett lysande exempel), kommer självklart sök att ligga högt på dagordningen. Dels sökningar som konsumenter gör för att hitta produkter och tjänster, dels företag som söker i de miljontals konversationer och metadata för att tillgodogöra sig både oslagbart snabb feedback och lokalisering av potentiella leads. Där är ju TwitterSearch en av de kraftfullaste sidorna att använda sig av för att få en bild av sitt företag eller tjänst…

Facebook dröjde inte med att haka på sin integrering av Twitterflödena, då man inser värdet i de här konversationerna. Tyvärr (?) är dock Twitter just nu något av en kejsare i nya kläder för oss i Sverige, då det uppskattas finnas runt 50 000 ”aktiva” konton. Vilket inte direkt är något att böja sig baklänges för i marknadsbredd, men å andra sidan består dessa med stor sannolikhet av nätets early adopters och opinionsbyggare som generellt brukar kunna skapa ringar på vattnet snabbt.

Men Google har å andra sidan inte gjort nämnvärt mycket med deras huvudtjänst, sökmotorn, förutom algoritmförändringar på bra länge. Dock har man de senaste åren heller inte behövt stångas mot någon särskilt hotfull konkurrent eller gjort någon direkt förändring av deras företagsinriktning. If it ain’t broke, som det heter.

Nackdelen med alla ”monopoler”, eller snarare starkt marknadsledande aktörer, är dock att framstegen sker långsammare. Sök på nätet idag hade antagligen varit mer utvecklat och smart i en miljö med hårdare konkurrens. Jag ska försöka undvika att dra parallellen med operativsystem, men utveckling utan konkurrens är lite som att titta på en fotbollsmatch med bara ett lag där man varje år visar upp att man hinner göra några snabba mål till i den tomma motståndarburen.

Där sökmotorerna idag är maskinellt skapta av indexeringar och kalla data befinner vi oss i ett skifte där många är mer intresserade av vad en kompis tycker än vad en algoritm tycker. Och det är här som de sociala medierna har en möjlig överhand i framtiden.

Men Google, som trots allt är Google, har såklart analyserat även denna trend.

Kan Wave bli en tsunami?

Och i uppvärmningsrummet står då samarbetsverktyget som kallats 2000-talets epostsystem. Artikeln ”Google’s Wave could prove a threat to Facebook, Twitter” på norska IDG citerar analytikern Rob Enderle:

“Everybody in this space — Twitter, Facebook and MySpace — is nervous at the moment. If they’re not nervous, then they’re missing the memo. The market hasn’t settled and when it’s not settled, then something like Wave could come in and make headway.”

Gissningsvis kommer problemet vara att Wave är för mycket i framkant för den stora massan, men lyckas dom göra det så lätt att den äldre generationen kan ta åt sig den så är det en given hole in one. Det är trots allt förmågan att locka till sig den breda massan som är Facebooks framgångssaga.

Personligen tror jag att, precis som GMail när det kom, det snabbt blir en stor massa av early adopters, nätintresserade och väl insatta som kommer skapa en rejäl snackis. Frågan blir sedan om de sociala aspekterna är tillräckligt starka, och tillräckligt lättförståeliga, för att spridningen ska kunna fortsätta.

En annan intressant liten smygare är Google Sidewiki. Via ett sidofält i webbläsaren kan man läsa och skriva hjälpsam information bredvid vilken webbsida  som helst. Inläggen i Sidewiki rankas med algoritmer i bästa Google-anda så att de bästa och mest informativa inläggen visas överst, och tar i beaktande feedback från användarna, inläggets skapares historik osv.

Det har tidigare funnits tjänster som pysslat med liknande varianter men att Google nu ger sig på det betyder att man tagit ett seriöst grepp om det sociala. Det har potential att bli toppen för surfare om allt görs rätt. Problemet som jag ser det just nu är att det är just ett sidofält i Google Toolbar, alltså en plugin som måste installeras. Och toolbars känns väl ändå ganska, tja, 90-tal..?

Man har även saker som SearchWiki som, om man är inloggad med ett googlekonto, tillåter att man själv ändrar i sökrankningsresultaten, tar bort och lägger till, kommentera och lägga in anteckningar på siter. Hot Trends är en annan smårolig funktion som tar fram en förslagsruta under googlesökfältet om du skriver in en term som sökts mycket på senaste timmarna, vilket gör att man nära realtid kan se vad som är populärt att söka efter.

Jakten på den unika besökaren verkar helt enkelt fortsätta sitt fall för att ge plats åt nästa match: kampen om användarnas sociala huvudläger.

Som jag skrev i ett inlägg häromveckan hade Post & Telestyrelsen krävt att .SE ska införa förprövningar vid domänregistreringar, i första ledet för att hindra domäner med namnet ”bank” i efter långa påtryckningar från banklobbyn.

Högljudda protester har följt på nätet, alla från privatpersoner till landets största registrarer och webhotell samlades till slut i en stor gemensam namninsamling.

Och nu precis dagarna innan man krävde att det ska genomföras, så har man backat!

PTS har beslutat att släppa sitt tidigare krav på att .SE ska förpröva ansökningar av domännamn som innehåller ordet ”bank”.

Arbetet med .SE:s hantering av ordet ”bank” kommer dock att fortsätta. Tillsynen kommer att bedrivas genom dialog med .SE och Finans­inspektionen, för att hitta en lösning för starkare prövning i efterhand av bankrelaterade domännamnsansökningar.

Pressreleasen

För tre veckor sedan lyckades en långvarig lobbykampanj från Bankföreningen och Handelsbanken, som har sin grund i att Handelsbanken för fem år sedan misslyckades att tvinga stiftelsen .SE att avregistrera en domän de ogillade, med att ålägga .SE att införa vad som närmast kan kallas censur av domänadresser.

Finansinspektionen och PTS utvärderar domäner

Både medier och myndigheter har fått känna av bankernas lobbyvrede, och nu har man efter att i våras ha ålagt Post & Telestyrelsen att granska .SE’s regler vid domänregistrering - vars rapport publicerades utan sedvanlig remissprövning av en jurist utan kunskap om branschen - att underrätta .SE att:

Från och med 1 oktober ska alla domännamn som innehåller teckenföljden B A N K för/omprövas, och inga domäner med detta i sig får registreras utan finansinspektionens välsignelse.

Många, inklusive .SE-stiftelsen, ombudsföreningen, de flesta stora svenska registrarer och floder av privatpersoner har invänt att detta först och främst saknar lagstöd.

Men framför allt handlar faran om att detta är ytterligare ännu ett litet steg mot storföretagens kontroll över innehåll, information och ett fritt internet…

Jag kan låta lätt konspirationsteoretisk här, för detta är väl ändå inte så farligt? Nej, faran är i vad nästan alla helt missar i dessa debatter: ändamålsglidning. När en lag eller beslut väl har tagits om en övergripande sak, som är menad att förhindra eller motverka ett specifik fenomen (typexempel: ”terrorism” och ”upphovsrättsbrott”) så är grunden lagd för att framöver använda detta för nya ändamål. Och sakta men säkert skjuts gränsen framåt, i små små steg.

IPRED

Och får detta lagstada kraft, att företag och industrier kan ställa sig över den av landets tillsatta myndighet för hanteringen av vår toppdomän, så kan jag nästan lova att det vittras blod hos lobbyisterna och vi inom kort kommer få slåss med förbud av diskriminerande ord, varumärken, branscher, ord som är politiskt inkorrekta som warez, piratkopior, torrents…

Ni förstår nog vad detta kommer sluta, och IPRED-stojigheterna känns som en evig följetång där detta är ännu ett kapitel i historien om inlåsningen av nätet.

.SE vill själva inte heller veta av detta:

– Det handlar i grund och botten om att vi inte vill att vi som organisation ska bli en domstol. Att vi inte ska tycka till vad som är okej eller inte, säger Danny Aerts (VD).

Tycka vad man vill om affiliatesidor, men faktum är att dessa är alldeles lagliga och väldigt många faktiskt tillhandahåller användbara tjänster och information utöver att vara en effektiv marknadsföringskanal för många företag. Inklusive bankerna själva, vill jag tillägga, som slåss i affiliatenätverken om att få bra positioner på dessa sidor som ofta bygger på smarta domäner (testa en sökning på google så förstår ni).

Det är gissningsvis denna bransch som blir offer för detta i första ledet. Allt för att ”skydda oss mot bedragare” självklart. Det är tur att storbankerna är så måna om oss.

Men kan någon förklara för mig på vilket sätt bankernas nättjänster blir säkrare genom att reglera domänregistreringar? Om de nu är så måna om oss, vore det inte på sin plats att de investerar någon promille av deras miljardintäkter på bättre säkerhet i deras galet eftersatta internetbanker istället för att kräva att en statlig instans ska leka polis?

Vad som heller inte framgår är vad som godtyckligt är godkänt enligt våra kära storbanker? För alla domännamn innehållandes ordet bank är ju en rent fånig premiss att utgå från – strandbanker, banketter, blodbanker och kunskapsbanker, pantbanker..?

Många banker har ju dessutom inte ens namn som innehåller ordet bank. Så då är det väl såklart läge att likartade domäner, typ notdea.se eller avanzea.se, gissningsvis inte heller är okej med samma utgångspunkt.

Och hur har man tänkt med de globala toppdomänerna – dessa går inte spärra till svenska intressen. Det är gissningsvis en hel del som inte skulle reagera på att hamna på swedbank.sg istället för swedbank.se. Får man folk att lita på att adresser med bank i är säkra ökar bedrägeririsken snarare.

Definitionen PTS har är minst sagt byråkratiskt luddig – ordet bank i domäner får:

”bara förekomma i domännamn registrerade av organisationer som får kalla sig bank eller om det klart framgår att domännamnet inte kan leda till missförstånd”

Vill vi ha ett nät där det krävs aktiebolag och advokat för att köpa en domän? Eller ett nät där det är företagsintressen som styr vad som för tillfället är tillåtet att döpa sajter till?

Jag är den förste att kritisera meningsfullheten av upprop på nätet – men låt oss åtminstone göra våra protester hörda så att första steget mot ett nedvecklat öppet domänsystem inte bara går PTS förbi helt oberört. Så jag uppmanar alla, speciellt vi inom webbranschen, att stödja protestlistan som operatören Binero gått i bräschen för här:

http://www.namnbank.se

Och länka till alla era kollegor och vänner.

Jag har även satt upp en lista på namninsamling.com/stoppadomancensuren för lite extra SEO-uppmärksamhet åt saken.