Den nya leoparden lever upp till namnet

l19f_snow_leopard_cubDet här har förvisso inte så värst mycket med digital kommunikation att göra, men faktum är dock att en överhängande del av oss som jobbar inom medievärlden gillar att ha äpplen tryckta på våra datorer. I egenskap av IT-ansvarig här så är det ursäkt nog för att göra ett teknikorienterat inlägg. :-)

Det kan inte ha undgått någon att vi alla fått en ny present av Jobs i form av Snow Leopard. Men det är inte helt uppenbart vad grejen är med snökatten för många, eftersom det inte finns särskilt många synliga skillnader från gamla hederliga Leopard.

Efter att vi började uppgradera maskinparken här i fredags och jag installerade om min iMac hemma över helgen så tänkte jag redovisa mina intryck och ett par nyckelaspekter varför detta är en Riktigt Bra Grej™ för oss som sitter med OSX dagarna i ända, speciellt i ett yrke där tiden aldrig räcker till och deadlines konstant hotar vid horisonten.

Först och främst så är detta nog första gången jag varit med om en helt ny OS-version som kräver mindre av datorn än tidigare. Apple har i princip skrivit om hela operativet från grunden även om det nästan inte syns – men det märks.

Många undrar vad som egentligen är de nya fräsiga funktionerna som nya OS oftast brukar marknadsföra, och förutom inbyggt stöd för Exchange (som faktiskt inte ens Windows har från början) så är det inte direkt några. Vad den nya katten istället gör är att snabba upp varenda lilla aspekt av din burk, och framför allt lägger grunden till framtida programvaror som är ljusår effektivare.

Men redan innan exempelvis Adobe släpper sina nya versioner av programmen vi alla använder dagligen – CS5 som kommer nästa år är 64-bit och optimerat för nya OSX – märker man direkt av skillnaden i exempelvis Finder och Apples alla egna programvaror som Safari och iPhoto. Safari framför allt går så snabbt och tar så lite CPU att jag ibland undrar om jag råkat lägga hela Internet som en cachefil på hårddisken…

Hela upplevelsen handlar helt enkelt om snabbhet och många program startar nästan direkt utan att sitta och studsa tröttsamt på docken. Inga menyer laggar och datorn vaknar från vila innan jag hunnit sätta mig på stolen, men även många ”gamla” program går märkbart smidigare. Jag kan knappt bärga mig tills det börjar ramla in nya versioner av programmen som faktiskt använder möjligheterna som nu finns i OSX.

De två huvudkomponenterna bakom snabbheten kallas Grand Central Dispatch och Open CL – det första låter programvaror utnyttja flerkärniga processorer enkelt och effektivt, och det andra ungefär samma sak fast för grafikkortet. Grafikkort idag är byggda för att utföra bisarra mängder beräkningar, och med denna tekniken kan denna kraft utnyttjas även för andra saker än bara grafik. Kort sagt – tunga programvaror för grafik, video, ljud och animation kommer att få möjligheter långt utöver vad som existerat tidigare. Eller ännu kortare sagt: mumma!

Redan program vi redan använder, som Photoshop CS4, blir markant snabbare utan att ens vara byggt för Snow Leopard eller ens är 64 bit. Här finns ett litet test som visar på 6% skillnad rakt av från gamla Leopard. Och som sägs där så låter 6% inte mycket – men en processor som skulle ge dig 10% snabbare Photoshop kostar ett par tusen extra. Och Snökatten kostar 300 dubloner.

Och när senast fick du känna ny-dator-snabbhets-känslan för 300 spänn?

Lämn ett svar